I Sverige finns flera typer av placeringsformer för barn och unga, men också för vuxna som av olika skäl inte kan bo kvar i sina hem. Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan dessa alternativ för att kunna fatta välgrundade beslut, både ur barnets, familjens & individens perspektiv samt för att möta juridiska krav och riktlinjer. Jourhem är avsedda för kortvarigt boende av barn, ofta med kort varsel, medan familjehem kan representera en mer långsiktig lösning.

Denna artikel riktar sig till dig som arbetar som socialarbetare och till er underbara familjer som överväger att öppna sina hem för barn i behov. Vi kommer att titta närmare på jourhem, HVB-hem, familjehem och stödboende, och analysera deras syften, målgrupper och unika fördelar. 

Familjehem, tidigare känt som fosterhem, är en av de vanligaste placeringsformerna. Det innebär att ett barn placeras i en familj som fungerar som barnets permanenta eller långsiktiga hem. Syftet är att erbjuda en trygg och stabil miljö, där barnet kan få en känsla av tillhörighet och en förutsägbar vardag. Familjehem passar barn som behöver en långsiktig lösning, oavsett om placeringen är planerad att vara permanent eller tillfällig med målet av att barnet återvänder till sina biologiska föräldrar. För att ta emot ett barn i ett familjehem krävs en utredning av socialtjänsten för att säkerställa att hemmet kan erbjuda nödvändig omsorg och stöd. 

Syfte: 

Att ge barnet en trygg  familjemiljö samt en förutsägbar vardag på lång sikt, med möjlighet till anknytning och stabilitet. Det är också viktigt att barnet i kontakten med sina biologiska föräldrar och nätverk får stöd för att främja dess utveckling och välbefinnande. 

Målgrupp: 

Barn & unga som inte kan bo kvar i sina biologiska hem och som behöver en långsiktig placeringsform. 

Fördelar med familjehem: 

• Barnet får en nära och personlig relation till en stabil vuxen, vilket främjar en trygg anknytning. 

• Miljön efterliknar en “vanlig” familjesituation, vilket kan underlätta integration och anpassning i skolan och samhället. 

• Placeringen ger ofta kontinuitet, även om barnet så småningom återvänder till sin biologiska familj. 

Dalafrid erbjuder familjehem för vuxna med särskilda behov, såsom psykosociala problem, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa eller personer med skyddsbehov. Dessa familjehem fungerar som ett alternativ till institutionella boenden, och kallas för förstärkta familjehem. Många av familjerna har lång erfarenhet och relevant utbildning inom områden som missbruksvård, psykiatri och socialt arbete, samt kunskap av att möta barn med trauman. De får också kontinuerligt stöd och handledning av en familjehemskonsulent. Familjerna erbjuds även regelbundna utbildningar och föreläsningar för att kunna möta den placerades behov på bästa sätt. 

Syfte: 

Att erbjuda vuxna med särskilda behov en trygg och stabil boendemiljö där de kan fokusera på sin återhämtning och samhällsintegration. 

Målgrupp: 

Vuxna med psykosociala problem, missbruksproblem, psykisk ohälsa, kriminalitet eller skyddsbehov. Kort och gott vuxna människor som har svårt att få ihop en vardag, och behöver trygghet samt stöttning till vardags. 

Fördelar med familjehem för vuxna: 

• Familjehemmen erbjuder en drogfri och trygg miljö, som säkerställs genom regelbundna substanstester. 

• Vardagliga rutiner och en strukturerad livsstil främjas, inklusive meningsfull fritid och social samvaro. 

• Familjehemmen ger individen en chans att bo i en miljö utan direkt påverkan från andra med samma problematik, vilket underlättar deras förändringsprocess. 

• Familjehemmen kan anpassa insatserna utifrån varje individs specifika behov, vilket gör det till ett starkt alternativ till institutionella boenden, som exempelvis HVB-hem. 

Vi på Dalafrid ser familjehem för vuxna som ett effektivt sätt att hjälpa individer att återintegreras i samhället och skapa en hållbar förändring genom en kombination av trygghet, stöd och meningsfull vardag. Dalafrid har även legitimerade psykoterapeuter med lång erfarenhet av att möta personer med samsjuklighet, såsom missbruk och/eller trauma. Denna kombination med familjehemsvård är gynnsam för förändrings- och läkningsprocessen.

Jourhem används för akutplaceringar när ett barn omedelbart behöver tas om hand och inte kan stanna kvar i sitt hem. Placeringarna är kortvariga och syftar till att ge barnet en trygg miljö medan socialtjänsten utreder framtiden – om barnet kan återvända hem, placeras i familjehem, eller annan boendeform. Placeringen sker ofta med stöd av lagen om vård av unga (LVU). Jourhem tar emot barn under en kortare och mer akut period. 

Syfte: 

Att ge akut trygghet och stabilitet i krissituationer där omedelbar placering krävs. Placeringar i jourhem sker ofta med kort varsel. 

Målgrupp: 

Barn och unga som snabbt behöver skydd och omvårdnad i akuta situationer. 

Fördelar med jourhem: 

• Jourhem kan snabbt erbjuda en trygg miljö för barnet i akuta situationer. 

• Placeringarna är tillfälliga, vilket ger tid för en grundlig utredning av barnets framtida behov. 

• Familjer som är jourhem har ofta god erfarenhet av att hantera kris och trauma, vilket är avgörande i dessa situationer. 

HVB-hem (Hem för Vård eller Boende) är institutioner som erbjuder behandling och boende för barn och unga med särskilda behov, såsom psykisk ohälsa, missbruk eller kriminalitet. Hemmen är bemannade med utbildad personal och har fokus på behandling och rehabilitering. HVB-hem riktar sig till ungdomar som behöver mer strukturerat stöd än vad familjehem eller jourhem kan erbjuda.  

Syfte:  

Att ge behandlingsinriktat stöd och vård till barn och unga med specifika problemområden.  

Målgrupp:  

Barn och unga med behov av specialiserad vård, till exempel vid psykisk ohälsa, missbruk eller kriminalitet.  

Fördelar med HVB-hem:  

• Specialiserad personal ger behandling för specifika problem som psykiska sjukdomar eller missbruk.  

• HVB-hem erbjuder högre grad av tillsyn och säkerhet, vilket kan vara nödvändigt för vissa barn och unga.  
• Strukturen och regelbundenheten ger en förutsägbar miljö, vilket är viktigt för barn med stora behov av trygghet och stabilitet. 

Stödboende är en boendeform som riktar sig till vuxna över 21 år, som får möjlighet att bo mer självständigt men med det stöd de behöver för att hantera vardagen. Stödet kan inkludera hjälp med praktiska uppgifter som ekonomi, hushållssysslor och bostadshantering, samt personlig utveckling och integration i samhället. Stödboende är särskilt lämpligt för individer som har tillräcklig mognad och självständighet för att bo utan konstant tillsyn, men som fortfarande har behov av viss vägledning och stöd. 

Det som är unikt med Dalafrids förstärkta stödboende är att det är anpassat för individer som ännu inte är självständiga, men som har en vilja att förändras. Vi arbetar aktivt för att hjälpa individen att bli självständig genom vårt faserade stöd.  

Stödboendet är uppdelat i två boendeenheter med olika nivåer av tillsyn och stöd. Steg 1 består av ett kollektivt boende med hög personalnärvaro dygnet runt, där fokus ligger på att stödja och motivera till ett drogfritt och självständigt liv. När individen är redo går man vidare till steg 2, som innebär fristående lägenheter med större självständighet, men fortfarande med tillgång till personal dygnet runt. 

Syfte:  

Att stödja vuxna i deras övergång till självständighet genom att erbjuda ett boende med flexibelt stöd baserat på individuella behov.  

Målgrupp:  

Vuxna över 21 år som behöver hjälp med att utveckla självständighetsfärdigheter och ta ansvar för sitt eget boende och liv.  

Fördelar med stödboende för vuxna:  

• Boendet erbjuder en trygg miljö där vuxna kan utveckla sina färdigheter att leva självständigt.  

• Stödet anpassas efter individens specifika behov, vilket underlättar en stabil övergång till ett självständigt liv.  

• Stödboendet ger vuxna möjlighet att stegvis ta mer ansvar, samtidigt som de har tillgång till nödvändigt stöd från professionell personal.

För socialtjänsten är det avgörande att noggrant bedöma varje barns specifika behov innan en placeringsform bestäms. Familjehem är ofta det bästa valet för barn som behöver en långvarig och trygg familjemiljö, medan jourhem används i akuta situationer. HVB-hem erbjuder specialiserad vård för ungdomar med särskilda behov, medan stödboende riktar sig till individer på väg mot självständighet. Familjehem och jourhem innebär bland annat att ge daglig omsorg och stöd. 

För familjer som överväger att bli familjehem eller jourhem är det viktigt att förstå skillnaderna mellan dessa alternativ. Att bli familjehem innebär ofta ett långsiktigt åtagande, medan jourhem fokuserar på kortare, akuta placeringar. Familjehem kan också ta emot ensamkommande barn som behöver en trygg miljö. Oavsett valet innebär båda typerna av placeringar en stor känslomässig investering, men belöningen att bidra till ett barns trygghet och utveckling är ovärderlig. 

Barn kan bo i familjehem under en längre tid, vilket kan sträcka sig över flera år och påverka både barnets utveckling och familjehemmets ansvar. 

Många barn behöver placeras i familjehem av olika anledningar, såsom omsorgsbrist eller specifik problematik. Dessa barn längtar efter en trygg och kärleksfull miljö. 

Socialtjänsten utreder och godkänner familjer innan de kan ta emot ett barn i sina hem. Denna process omfattar intervjuer och hembesök för att säkerställa att familjen är lämplig för uppdraget och kan ta emot barn för tillfällig eller långvarig vård.